Ja så är det faktiskt, smärtsamt har de flesta erfarit hur alltför olika åsikter och intressen inte blir den där givande, mysiga gemenskapen. Visst kan och bör vi lära av varandra, så sker viss utveckling men inte villkorslöst...Tänker nu på vårt kristna liv och vandringen med Herren. Se i backspegeln, Vad har berikat och lyft dig till större och djupare Andens gemenskap med Jesus, gett en större hängivenhet i Bibelläsning och tjänst för Herren? Och omvänt Vad har dragit ner och fördärvat, besmittat din själ så Andens liv sinat och livet i Kristus överlag tappat mark?
Var och en av oss har sin egen resa; Helt fel umgänge och influenser/sammanhang har fört dig i livets ökenvandringar...Men så har Gud sett din längtan tillbaka, djupt rotat längst in i hjärtat ditt där du minns Jesu kärleksfulla omfamning, den där Härligheten, heligheten som är gudomligt Liv, och Herren i sin nåd har lett dig till Källor som ger detta desperat efterlängtade liv återigen...Håll fast vid dessa källor eller sök dig dit om du är vilse, som om det gällde liv eller död, vilket det faktiskt gör, här och nu och i evighet...Håll dig till människor, sammanhang och församlingar som bygger upp och bevarar "livet", men fly det som förgiftar, skapat otro och drar ner, mästerdirigenten bakom sådant heter Satan, oavsett i vilken vederhäftig skepnad han verkar i, som "en ljusets ängel" och låtsas vara Herrens tjänare, ja, hans bedragna verktyg tror sig gå i Guds ärenden där de går till storms för att försvara sina ställningstaganden och ”sanningar”, eller så smyger den Onde in sitt gift genom att tyst och stilla ringla in i bedragna sinnen och hjärtan...Vissa är så dumenvisa av gammal inrotad vana att inte ens Gud kan hindra dem att gå vilse, hur mycket mindre kan vi människor då hindra dem…
Vi har som sagt vår egen vandring med Jesus, med olika andliga erfarenheter och det är väl just här det ofta skiljer sig i ”vilka barn som leka bäst”, en del förstår inget av ”Andens uppfyllelse, Guds Härlighets närvaro” och sådant prat, andra nickar med tårar flödandes, mina vänner väckelsepionjärerna Barrat, Pethrus, Finney, Wigglesworth förstår detta, 1 Kor.2:13-14: ”Det förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär oss utan med ord som Anden lär oss, när vi förklarar andliga ting med andliga ord. En oandlig människa tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne”…Och detta har inte alltid med samfunds-eller kyrkotillhörighet att göra, såsom fallet var i Sardes (Upp.3:4) finns ofta andliga och helgade troende i de mest oväntade sammanhang, har själv glatts över att se Andens liv glimta till och glöda under den skrovliga ytan hos någon gammal bönetant i de mest torra församlingar, men dessa guldklimpar står också fasta i Ordet och Jesu efterföljelse…Sedan har man sett ”Sanningens korsriddare”, som likt sina urgamla namne härjat och söndrat fram inte alls ”i Anden”, då de demonförklarat det mesta av 2000 års karismatik och andliga väckelser, i synnerhet nutida sådana…Du bara upplever Andens varningsklockor ljuda alarmerande, håll dig borta från sådana influenser, de kan locka dig till den ”oförlåtna synden”…Visst finns det ”flummflumm”-överandlighet, men det är sådant som tydligt strider mot Guds Ord…Inte heller blir du trygg i ett sammanhang med vrålande bönekrigare som vildsint strider mot allt och alla i ”andlig krigföring”, visst förstår jag äkta sådan, drivet i Andens kraft och maning (praktiserar själv), men ibland är en del sammanhang på en annan planet, långt bortom både Ordet och Anden…
Jo, lika barn leka bäst då man delar någorlunda samma erfarenheter i det Andliga livet, har ungefär lika lärouppfattningar och riktigt "Hallelujamoments" blir det om man bär på samma vision i tjänst...Du tänker förståss, "ja, då lär du bli ett ensamt vajande strå, där vid din lilla isolerade källa"...jo, rätt förvisso men ändå inte, min fru är 100% lika :). Och inte bara min fru, jag har haft nåden att på min livsresa alltid ha runtomkring mig ett dussintal lika barn att leka med, i olika tidsperioder, då vi antingen bott på olika orter eller missionerat i fjällhöga Nord och bortom horisonten i fjärran land...
Men okej, Bibeln säger i Ef.4:1-6: ”Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla”...En ganska så omfattande gemenskap och enhet trossyskon emellan vill Gud alltså ha. Men, knappast på bekostnad av livet med Honom. Idag i en faktiskt avfällig västerländsk kristenhet (det är ju inte väckelsetider här som fordom) så stryker villolärans vargar och världslighetens ormar fritt ibland oss, i predikstolar osv, då måste var och en finna trygga trossyskon att dela Jesuslivet med, i Ordets och Andens gemenskap…
Kärlek? Ja, det betonade Jesus, men vi har ingen egen sådan, inte som Guds kärlek. När Anden uppfyllt mig med Gudsnärvaron har min hjärna roat konstaterat att hjärtat kör sitt eget race, när kärleken vält fram mot alla möjliga och omöjliga bröder och systrar i Herren, sådana jag absolut inte passar med i det naturliga, men, Gud är just övernaturlig…”Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande” som Ordet säger, och därför kräver också Herren att vi älskar t o m våra fiender, så låt dig som Bibeln också säger ”Uppfyllas av den Helige Ande” (Ef.5:18) så att du ”kan” älska först och främst dina trossyskon men också alla medmänniskor…Det är i detta ”kärleksbud” som många dock kör ner i diket och fastnar där, det är nämligen inte Guds vilja att du ska bli del av mörkret, ta in det och föra vidare i ett vilset försök att sprida kärlek, nej, ”Ljuset lyser i mörkret” men är inte del av det. Det handlar inte om kompromiss med Sanningen, Guds Ordet. Ty som Paulus undervisar ”lite surdeg surar hela degen”(1 Kor.5:6-8) och han talar om renhet och sanning. Jesus säger likaså ”Akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg!” och Han varnar för falsk lära.
Här ”första hjälpen” info, livsuppehållande råd till dig som vill bevaras i frälsning och finna friska livgivande källor som bevarar det ”levande vattnet”, och undvika usla brunnar igenproppade med stenar av alla de slag…
UPPBYGGLIGT/LIVGIVANDE:
1. För mig har människor som älskar långa andliga "eftermöten" i våra Gudstjänster betydelse, de har inte bråttom till fikat, de hugger inte brutalt av Andens flöde i förbönen eller lovsången. De älskar läsa och diskutera Guds Ordet, ”det hjärtat är fullt av talar munnen” och dessa pratar om Jesus, Jesus och Jesus med allt vad det innebär…De vill förbli i Lovsång och tillbedjan lääääänge, ty de upplever Jesu kärleks omfamning och Andens friska flöde av liv…Flera vedträd brinner bättre än en, och du vill bara umgås med dessa, tjäna Herren tillsammans…
2. Förkunnelsen/vittnesbörden från gamla Väckelsepionjärer, som t ex Frank Mangs, Georg Gustafsson, Lewi Pethrus, Barrat, Smith Wigglesworth, Aron Andersson, Charles Finney, R.A Torrey osv. De hade den äkta frikyrkliga "Väckelsekristendomen". I början av 2000-talet ledde Herren mig att skaffa mängder av gamla böcker skrivna av eller om väckelsepionjärerna, deras predikan, liv och vittnesbörd har haft den största inverkan på min andliga utveckling.
3. Karismatik. När jag tog emot frälsningen så mötte jag Jesus, det var i Ande och kraft, påtagligt och på djupet livsförvandlande. Och så är min dagliga gemenskap med Jesus alltjämnt. Jag blev kär i Jesus och hans Ord, ty Ordet och Jesus hör ihop, likaså utan den Helige Ande ingen Jesus, de hör också ihop (detta är innebörden med Jesu ord "bokstaven dödar, men Anden ger liv"). Du kan vara en superfanatisk Ordets härförare och kriga dig vettlös i ditt försvar för Guds Ord, men utan Anden är du en skrällande cymbal som gör mer skada än nytta...Jag blev rikligen välsignad av moderna andliga "miniväckelser" under 90-talet, som Pensacola, Hinn och Howard-Browne, hoppsan där försvann 20 fbvänner, hejdå...önskar er allt gott men saknar er inte, ty "lika barn leka bäst"...Hagins och Sumralls böcker har varit betydelsefulla, hoppsan 20 till, bye bye...Nej, jag bejakar inte uppenbara tokigheter i varken modern överandlighet eller i framgångsteologin, det finns, jag ser och avstår Okej...
NEDBRYTANDE/FÖRGIFTANDE:
1. Liberalteologi; Förkunnelsen här är inte trogen Bibeltexten, den plockar några verser ut ur sitt sammanhang och nämner luddigt någon allmän Biblisk sanning, och lägger till mycket ”humanreligiöst” med världslig livsvisdom och filosofi. Detta ger inte ”livet” i Kristus, bara för bort till någon grådaskig religiöst stel ”stämning” där ens invärtes människa knappt kan andas…Vissa tycker om tystnaden och stillheten, må så vara att de finner något andligt där, men ändock ”på frukten känner vi igen trädet” sade Jesus. Väckelserna från förr gav miljoner verkliga Jesu lärjungar som i Andens kraft lät sig helgas och tjäna Herren i trofasthet, hela samhällen förvandlades och välsignades, och vad är de senaste decenniernas ”frukt”av liberalteologi?...
2. Falsk Nådesförkunnelse, internationellt kallat ”hypergrace”. Nåden som slätar över allt på bekostnad av Guds Ords sanningar, åsidosätter Omvändelsen, lydnaden och helgelsen. Deras ”Bibel” är ett tunt häfte av lösrykta Bibelverser. ”Evangelium light” med ständiga vällingtroenden som har svårt med Jesu efterföljelse, dragna till värld och synd. Också frikyrkan har sugit in detta senaste decennierna, särskilt i städerna. Det tros-karismatiska lägret har fått rejält ingång via en modern variant av Antinomianism (gammal villolära) via Joseph Prince från Singapore och även andra globalt verkande predikanter, de har TV-program och miljonsäljande böcker i sitt artilleri, och delar av denna kristenhet läcker ut det ”levande vattnet” som ett såll…Tar du in denna lära kan det bli fasanfullt tufft i kommande tider framöver, med ”Vedermödan” och allt…
3. Katolska kyrkans villoläror är vida känt i våra protestantiska kretsar, visst finns andliga och frälsta katoliker, men den Kyrkans läror och institution är till betydande del obibliskt och vilseledande. Per-Arne Imsen och hans bok ”Inga andra gudar” förklarar detta bäst, rekommenderas.
Slutord: "Kakan". En del kakor kan smaka bra emellanåt, låta Bibelbra, se fromma och fina ut; Men russinen i den är ruttna, giftiga. Detta är också fiendens strategi, man bedrar inte med en uppenbar bajskokka, men en sockrad sådan med glasyr på däremot, kanske inbakat i en jättegod tårta dessutom, sedan undrar man "Jesus, var är du? närvaron, gemenskapen?” Sedan kommer "en annan religiös närvaro", inte liv, annat...Käre vän, "som man bäddar får man ligga", gå inte i säng med fienden, det blir en mardröm, förr eller senare...Framgång, plattformar, acceptans, applåder Ja, men inte liv..."Det man sår får man skörda", välj noga det du sår in i ditt hjärta, allt du ser och hör påverkar och formar, till liv eller död...Kom ihåg Paulus beskrivning av "surdegen", till slut kan det bli en så rutten smet av felaktiga och onyttiga förbindelser/beroenden att bara Herrens mäktiga ingripande kan frigöra, vilket kräver total omvändelse...Käre vän, finn folket med Både Ordet och Anden, och stanna där!
Här följer två inlägg, det ena är försvar för det ”andliga”, karismatiska och det andra är ett försvar för Guds Ordet och Kristi lära, det sanna Evangeliet. Läs och var välsignad:
1. Karismatik:
2. Guds Ord:
https://peterkujala.wordpress.com/2016/05/24/trohet-till-kristus-och-hans-ord/
