1 Kor.3:6-7: "Jag(Paulus) planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud"...
Joh.4:35-38: "Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång. Ändå är det ordet sant, att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete"...
Många evangelister och troende i överlag blir missmodiga och tappar tron på sin kallelse eller förmåga att fungera i den, då de inte ser människor bli frälsta genom deras tjänst inför Herren. Vissa anser att Beviset för en fungerande kallelse är att folk blir frälsta. En del pressar fram Frälsningsböner från människor de möter, delvis drivna av detta bekräftelse-motiv…
Men, som Ordet förklarar så finns det sådd och skörd, och det finns tider och olika perioder både i enskilda troendes kallelser och i samhället. Vi har haft perioder då vi hjälpt och lett 100-tals i Frälsningsböner, men väldigt få av dem syntes till i någon kyrka, nej, de fortsatte leva som vanligt i syndens träsk, de ville ju förstås ha en enkel och snabb biljett till Himlen, som en sorts försäkring...Det är rätt att be "Frälsningsböner", det finns ju mogen hjärtemån som är redo att ta emot, omvända sig och tro. Och alla dessa som inte blir genuint andligt pånyttfödda och frälsta får ändå en sådd av evangelium…Dock är det viktigt vara ledd av Helige Ande så vi hittar de verkligt mottagliga...
Sedan har vi haft perioder av att leda folk till frälsning i omvändelse och tro, sådana som också döpts och blivit bestående lärjungar…Andra tidsperioder har vi haft massiv Evangeliets sådd. Och utan sådd blir det ingen skörd…
I "väckelsetider" så sker självfallet mycket skörd, det är bara att läsa väckelsehistoria, om de olika perioder av Himmelsk besökelsetid då Guds Ande kommit över stora skaror och hela samhällen, som t ex Walesväckelsen, Pingstväckelsen eller den mer nutida Pensacolaväckelsen. Men, det som föregått dessa väckelser är massiv Evangeliets sådd och intensiv bön. Guds vilja är förstås ständig väckelse överallt. Och Herren vill att vi ger ut Evangeliet oavsett om människorna tar emot eller inte, ty Alla ska ha fått erbjudandet om Guds frälsningsgåva, även fiender till allt "kristet", de ska alla också ha blivit "varnade" och erbjudna räddning/frälsning...
När den vanlige troende evangelisten Filippus besökte Samarien, ni känner till berättelsen från Apostlagärningarna, ja, då blev alla i en hel stad frälst och stora helandemirakler skedde. Det var väckelsetid...Om vi ska oberopa sådan frukt för att vara bekräftad och kallad evangelist, så är nästan alla evangelister i landet antingen misslyckade eller inte alls kallade. Nej, låt oss uppmuntra och bistå evangelisterna. De har sina perioder av både sådd och skörd, kamp och seger. Och låt oss be om en ny väckelse så folkets hjärtan blir mottagliga, då kommer nämligen vi alla, evangelister som andra troende kunna leda människor till frälsning, överallt, sådana som också blir hängivna, överlåtna och bestående lärjungar, amen.
P.S! Sedan har vi ju förståss en annan situation i missionsfälten i "3:je världen", där skarornas hjärtan är mottagliga. När människan lider i fattigdom och sjukdom utan något annat hopp om hjälp förutom Guds ingripande, så sker frälsningsundren och helandemirakler ständigt i stor skala. Sverige under 1800-talets Folkväckelse hade liknande förhållanden, och mottaglighet. Visst blir några härligt frälsta och helade även här, det ser vi, men alltjämt är minst 95% av landets befolkning ofrälsta, de är inte "andligt pånyttfödda" med omvändelsens frukt. Det är över 9 miljoner svenskar, ett hav av människor på väg till evig förtappelse. Låt oss så, be och skörda i den Helige Andes livgivande kraft och ledning...☝️🙏💖
Kommentera