Bibeln förklarar i 1 Kor.8:9 att ”vår frihet inte ska få bli till fall för andra”, så ett starkt skäl till nykterhet som kristen är att vara vittne om ett liv utan sprit, att detta är möjligt och fungerar jättebra. Men om vi frälsta dricker så frestar vi "de svaga" till fall, det vore själviskt och inte kärlek...Såhär säger också Rom.14:21: "Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt av", läs gärna detta Bibelställe i sitt sammanhang.
Vidare, Ef.5:18: ”Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden”. Detta Bibelställe säger bestämt att berusning leder till synd (ett liv i laster), så för egen del så är nykterist självklart som kristen...visst ett halvt glas vin, men hur många nordbor klarar att sluta dricka efter det?!... Som Ef.5:18 säger så är Guds alternativ "Andens liv", vilket enligt min mångåriga erfarenhet är oändligt mycket skönare, roligare, härligare och mer livgivande... Under mina 16 år som ofrälst blev alkoholdrickandets konsekvens dåligheter/lidande på flera sätt både för mig och andra, men de 21 åren som frälst har gett bara gott på många sätt både för mig och andra då jag dagligen blivit uppfylld av Guds närvaro, av Andens liv...
Ytterligare, när jag som nyfrälst hade en "babyperiod" (mitt första år) så märkte jag att alkohol drev bort Guds närvaro, den Helige Ande trivdes inte med alkoholberusning, och då var det permanent slut med alkohol för min del. Jesu närvaro med Andens liv gav mig ständigt glädje och frid, Guds härlighet och kärlek uppfyllde mig, hur kan man välja bort det för att istället bli alkoholberusad?! "Guds vin" ÄR bättre än världens vin...
Förenklat beskrivet: Alkohol öppnar visserligen ofta (inte alltid) upp för själslig glädje, fniss och rätt så korkade skratt under 1:a timmen, men därefter försvinner omdömet och människans mörka sidor/makter och drifter tar hämningslöst över…Men, när du intar det ”himmelska vinet” genom att bli fylld av Helige Ande, Guds närvaro så vaknar samvetet och du ger ut Guds kärlek och omsorg för andra, samtidigt som du själv blir tillfredsställd i ditt innersta av Guds härlighet och helighet, en verklig frid och glädje som ingenting kan förstöra eller stjäla. För ”Vindrinkaren” är dagen efter baksmälla, missmod och tomhet på insidan, och dessutom ångest över dumheterna du sagt och gjort; För den ”Andefyllde” kristne är dagen efter god hälsa till ande, själ och kropp, ett inre som alltjämnt är mättat av verkligt liv från Ovan och dessutom så är samvetet rent, i frid med Gud…Känns dumt att ens fråga, vilket väljer du?...Har du valt fel så finns Omvändelsens väg som i Guds nåd för dig tillbaka till livet med Honom, Jesus renar och förlåter, sätter fri Om du bekänner och lämnar synden (1 Joh.1:9, Jak.5:16). Under mitt 1:a år som frälst (”babyperioden”) så omvände jag mig gråtande i djup ånger och Jesus i sin enorma kärlek och nåd renade mig, satte mig fri och det friska andliga flödet i mitt innersta kom tillbaka…
Tilläggas, att det är alltså ”berusningen” som enligt Bibeln leder till synd, på Bibelns tid drack man vin med svag alkoholhalt till måltider, inget man blir full av efter ett glas…och i den kulturen var människorna och deras kroppar i allmänhet vana vid det förhållningssättet till vin, men vi nordbor, i ”spritbältet” har i hundratals år inte kunnat hantera alkohol på ett sunt sätt, många blir berusade och en del super skallen av sig varje gång…
Bibeln: "Se inte på vinet att det är så rött, att det ger sådan glans i bägaren och rinner ner så lätt. Till slut biter det som en orm, och stinger som en giftorm” (Ordspr.23:31-32)…
Om du vill kan du också läsa 1 Kor.5:11-13 / 1 Petr.4:3-5 / Rom.13:12-14 / Gal.5:19-24, var välsignad :)
