Som finlandssvensk eller en finne i Sverige, hur man nu vill se på saken så är jag högst engagerad i Rysslands nuvarande "aggression". Jag är både finsk och svensk medborgare dessutom. Därför har jag läst och lyssnat på hur finsk media och finnarna själva resonerar om Putins våldsamma framfart.
De upplever det hela som ett rått knytnävsslag eller den ryska björnens vildsinta tass som river upp all, tydligen inbillad trygghet. Det talas på allvar om att Putin vill återinföra Storryssland med Nikolai II gränser från 1800-talet, där Finland och Baltikum ingår. Och att västvärlden med EU och Nato inte kommer ingripa militärt, liksom fallet är med Ukraina. För att sistnämnda, Nato skulle skynda till hjälp och försvar krävs Natomedlemskap, något som skulle få Putin att trycka på alla möjliga och omöjliga knappar för att förhindra.
Alltså, ingen annan utväg än att antingen kapitulera, bli del av Ryssland eller kriga igen…
Möjligen att några högt uppsatta politiker och militärer förstår vart det bär hän för Ryssland och "puttar bort" Putin. Möjligen att Rysslands ekonomi raseras såpass att de inte har råd invadera Finland eller de baltiska länderna, fast vem vet vad Putin och Kina kokat ihop, det kanske flödar miljarder från Xi Jinping till sin "röda" granne. Fast Putin och hans oligarker är egentligen korrumperade kapitalister där de sitter i sina palats.
Det är en tydlig skillnad i finsk och svensk inställning till ryska hotet. Finnarna andas erfarenhet som vet hur brutalt en blå, solig himmel kan plötsligt bli mörk storm som sliter folket itu. Svensken tänker "ja ja, det där är överhettad alarmism, det går väl ändå som det gjort i tvåhundra år, vi klarar oss bra". Men historien i både nutid och dåtid visar att det otänkbara plötsligt sker, en oväntat iskall och hård verklighet vi måste genomlida eller dö i.
För mig som kristen är det faktiskt frid och fröjd vad gäller evig och härlig framtid, i Himlen hemma hos Jesus. Däremot våndas jag för min ofrälsta släkt och alla dessa miljoner nordbor som inte har sin sak klar med Gud, inte har Himlens hem säkrad. Jag skrev "nordbor", ty när väl Ryska björnen klivit över vissa gränser, "det otänkbara" varför inte fortsätta till det strategiskt viktiga Sverige, med sin järnmalm och vattenkraft, i synnerhet ett lätt byte då landet avvecklat större del av sin militära styrka? Några moraliska betänkligheter existerar uppenbarligen inte i Putinvärlden.
Sedan funderar jag på hur hantera själva krigssituationen. Jag har nog överskridit åldersgränsen för direkt frontplacering. Kanske blir det flykt i skog då ryssen intagit våra länder, och som evangelist sprida evangeliet i räder, inte med vapen i hand utan en Bibel. Borde man ändå ta till vapen i försvar? Vad skulle du göra om någon riktade ett maskingevär mot din familj, och är sekunder från att slakta dem du älskar, dina närmaste? Skulle du skjuta angriparen? Det scenariot blir verklighet i stor skala för oss alla med tanke på Rysslands massiva militära angreppsförmåga och tydliga vilja att använda densamma; Raketer, bomber och kulor, kanske taktiska "småkärnvapen". Min frus mormor dog i en rysk bomb, min morfars bröder dödades av ryssen.
Detta är tyvärr ingen fantasi, graven är stenhårt kall, men har du frid med Gud och har tagit emot Jesus, hans frälsning, syndernas förlåtelse och evigt liv i Himlen så blir allt väl till slut. Sedan är det väl upp till var och en hur hantera själva krigshelvetet, kanske med både Bibel och gevär i hand. Pacifism är historiskt sett och faktiskt Bibliskt likaså ohållbart. Kan du se Israels kapitulation historien igenom, både i nutid och dåtid? 1948, Jom Kippurkriget eller Sexdagarskriget 1967? Israel och judarna skulle utplånats om de inte försvarat sig, skulle det varit Guds vilja? Eller att Finland skulle låtit Sovjetunionen invadera 1939, större del av folket skulle tvångsförflyttats till Sibirien och dess kalla, långsamma död, och ryssar fyllt ut tomrummet i Finland med Stalins dåtida politik av ryssifiering av ockuperade områden. Jag och många med mig skulle inte funnits…Är det mord att döda i försvar, alltså brott mot femte budet? Nya Testamentet fördömer mördare, vilket innebär ett lagbrott, men är försvarskrig eller att rädda sin familj ett lagbrott, mord? Johannes Döparen tillrättavisar inte soldaterna för annat än att inte våldföra och pressa pengar av någon utan nöja sig med sin lön, deras yrke var annars att kriga och döda. Nåja, jag tror inte Gud dömer varken pacifister eller soldater i rättmätigt försvarskrig, eller om du räddar din fru och barn, mor, far och syskon från att massakreras. Som slutkläm, se bara till att ha frid med Gud, ha rent samvete, i omvändelse, nåd och sanning. Be för Ukraina, Finland och Sverige 🙏 Jesu frid vare med er ☝️
P.S! Jo. Nu är det läge att bunkra och skaffa överlevnads utrustning. Ha flyktväskor redo, en flyktplan, kanske någon stuga på landet, en släkting där. Vilka skogsvägar kan man gömma sig på osv…Se över din eventuella krigsplacering, förbered dig. Be framförallt om Guds ledning. Evangeliet och människors frälsning är ändå viktigare än fysisk överlevnad…amen ☝️🙏
Kommentera