Ordet Frid låter enkelt, men det är ett Bibliskt begrepp som är oerhört rikt. Pingstvänner brukade förr hälsa på det sättet; Och när Jesus sände iväg lärjungarna på uppdrag så skulle de hälsa Frid till husen och hemmen de besökte... Så vad är då "frid"? Ja, frid har flera betydelser. Frid är t ex motsatsen till fruktan och oro, motsatsen till ångest och modlöshet. Och alla människor försöker desperat få tag på frid. Via alkohol, droger och psykofarmaka skaffar många en sorts bristfällig kemisk frid; Vilket förståss ger "biverkningar" milt uttryckt...Men, Jesus sade "Frid lämnar Jag åt er. MIN frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet"...
Men, vad är Jesu frid? Det är vad Rom 5:1 talar om: ”Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi Frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus".
Frid är alltså; Att ha det rätt ställt med Gud, att ha ett rent samvete genom Jesu försoningsverk på Korset. Det är därför Jesus också säger såhär till sina lärjungar efter sin Uppståndelse från de döda, i Joh.20:19-21: "På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er!" När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren. Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er!"...Lärjungarna var försonade genom Jesu frälsningsverk på Korset, de hade frid med Gud...
Alla ofrälsta människor fruktar döden eftersom de innerst inne vet eller anar att efter döden kommer Domen över alla ens synder och brott mot Guds vilja. Men, man bedövar sitt samvete på olika sätt och låter sig bedras i falska läror och föreställningar. Men Räkenskapens dag kommer...Enda räddningen är Jesus som tog alla våra synder på Korset och försonade där människan med Gud; Han led straffet för vår synd så vi är frikända och benådade på Domens dag. Detta ger oss frid...
Jes.53:5-6: "Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg. Men all vår skuld lade Herren på honom".
I Australien bröt en väldig väckelse ut genom att en troende fick ett speciellt uppdrag av Herren. Han skulle skriva ner en enda mening och dela ut tusentals lappar med denna mening. Han skrev meningen t o m på gatstenar osv. Meningen var "Har du frid med Gud?"...Folk fick syndanöd, ropade efter Gud om nåd och frälsning överallt.
Ordet frid kommer från hebreiska ordet Shalom, vilket innebär att "vara hel". Alltså, om du inte är hel så fattas det dig något hela tiden, det allra viktigaste, och det är "Frid".
Att uppleva Jesu frid är också att vara i Guds påtagliga närvaro, det finns inget underbarare. Såsom Ordet säger: "Guds rike är inte mat och dryck, utan rättfärdighet och Frid och glädje i den helige Ande"...Vi har vår Gudsgemenskap genom den Helige Ande, och en av "Andens frukter", konsekvenser av denna Gudsgemenskap är just "Frid". Denna Jesu frid är verkligen "övernaturlig", det är som Bibeln säger "en frid som övergår allt förstånd". Hela livet och tillvaron kan hota att rasa samman, men när Jesu frid råder och regerar i oss så mår vi väl ändå, vi har då ingen oro, ingen fruktan eller ångest.
När jag missionerat i Asien och Afrika, tillsammans i missionsteam eller bara jag och frun har det blivit besvärligt och farligt några gånger, likaså i gatuevangelisation hemma i Norden; Det var en lång taxiresa i Pakistan på flera timmar, en ”galen” sådan som gick i säkert 100 km/h på smala vägar sicksaxande mellan cyklister, vagnar och djur, möjligen funderade taxichauffören på att skrämma oss till att betala mer eller ett "martyrium" för sin tro…I norra Indien tog lokala hindupräster beslutet att döda hela missionsteamet, de hade gjort sådant förut…I Etiopien klättrade jag upp för en ranglig jättehög byggnadsställning utan trappa, bara bjälkar och tjocka elledningar, för att ta foton till en missionär av den stora skaran, höjdrädd nekade jag först men gjorde det likväl, bilderna misslyckades dessutom men höjdrädslan vart botad…I Finland var det en full finne som ville strypa mig, han höll om min hals i ca 5 minuter och morrade ”sluta predika om Jesus”, som ofrälst hade en höger rakt på suttit fint, men som frälst ska jag älska mina fiender och vända andra kinden till, det löste sig genom bön…I Borås vid gatuevangelisationen kom en rasande stor man emot mig, knöt sin jättenäve och skulle slå till, jag lade snabbt en hand på hans axel, blundade och bad högt (funderade samtidigt hur falla bäst vid slaget…), när jag öppnade ögonen så var inte näven knyten längre, tårar i hans ögon istället…o s v m m…
Men, just Guds frid har bara lägrat sig över tanke- och känslolivet vid alla dessa tillfällen, en sorts befrielse från all fruktan. Fil 4:6-7: ”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.”...
Men, kan vi verkligen uppleva Frid när livets hemskheter drabbar oss; Ja, så lär faktiskt Bibeln, Rom.8:35-39: "Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? Det står ju skrivet: För din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår. Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre".
"INGENTING kan skilja oss från Guds kärlek"...När du upplever och är omsluten av Guds kärlek så har du Frid; Ty Guds kärlek fördriver all fruktan som Ordet säger...
Javisst, hemska saker händer även kristna, men Gud beskyddar och helar också de sina. Jag har blivit räddad från olyckor och helad också flera gånger, likaså min fru. Jag vittnar väl lite till då; När jag och frun handlade på ÖB i Uppsala så upplevde jag i mitt innersta en kärleksfull maning att omedelbart ”gå därifrån”. Vi kristna lever ju i en andlig gemenskap med Jesus, och Guds Ande kan förmedla viktiga saker till oss. Jag sade till frun att vi måste gå nu med en gång, hon förstod och vi gick. Vi läste i nyheterna att strax efter vi gått så skedde ett väpnat rån just där på ÖB…När jag skulle köra iväg från affären hemåt via höghastighetsvägen på E14 utanför Östersund, upplevde jag att jag skulle kontrollera matkvittot, alltså stanna bilen och parkera, något jag förståss aldrig gör naturligt, efter att jag kollat matkvittot (som stämde) körde jag ut på stora vägen, en trafikolycka hade precis hänt, och jag skulle hamnat mitt i den om inte…o s v m m…
Vi kristna har övernaturliga ”bilbälten och hjälmar” från Herren där vi går Bedjande fram. Bibeln talar ju också om änglar som är utsända till att betjäna och beskydda. Och om vi drabbas så är ”Herren vår läkare” nådefull att bota genom trons bön. Men, vi är ändå inte ”Helgarderade”. Kristna drabbas, som sagt, också av lidande, inte i samma utsträckning som världens barn med ett undantag, och det är vad gäller Förföljelse…
I tusentals år har kristna förföljts, bara under de första 300 åren blev miljoner riktiga martyrer för sin tro, inte med svärd i sin hand utan en Bibel eller med evangeliets budskap på sina läppar. Under Reformationen på 1500-talet brändes på bål, torterades och dödades tusentals ”Bibeltroende” kristna, baptister slängdes i fängelse på vatten och bröd på 1800-talet osv, idag dödas och förföljs 100-tusentals kristna, i t ex Kina, Nordafrika och Mellanöstern. Kristna är den överlägset mest förföljda gruppen, detta trots att två miljarder kallar sig kristna, också i västerlandet tilltar nu förföljelsen, inte så ofta med tortyr, fängelse och mord som i övriga världen även om det sker alltmer här också, men förföljelsen för oss är mer genom förtal, lögner och falska vittnesbörd om oss. Kristna i västerlandet blir alltmer som yttrande- och religionsfriheten stryps föremål för uteslutning från arbeten, missgynnas på olika sätt i befodran eller blir felbehandlade av myndigheter och företag. Media, filmer och TVserier ger gärna en nidbild av kristna och kristendom osv. Detta är ett ”tidstecken”, något som måste ske strax före Jesu Härlighetsfyllda Återkomst…
Men, för alla dessa kära förföljda syskon i Herren i fordom och nutid gällde och gäller Bibelorden i Hebr.11:34-40, jag läser: ”De var svaga men fick kraft, de blev starka i strid och drev främmande härar på flykten. Kvinnor fick sina döda tillbaka genom uppståndelse. Andra blev torterade och accepterade ingen befrielse, för de ville NÅ EN BÄTTRE UPPSTÅNDELSE. Andra fick utstå hån och piskrapp, ja, även bojor och fängelse. De blev stenade, söndersågade, dödade med svärd. De gick runt i fårskinn och gethudar, nödlidande, plågade och misshandlade. Världen var inte värdig att ta emot dem. De irrade omkring i öknar och bergstrakter, i grottor och hålor. Och fast alla dessa hade fått vittnesbörd för sin tro, fick de inte det som var utlovat. Gud har nämligen förberett NÅGOT BÄTTRE FÖR OSS: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet”…
Denna mening "Gud har nämligen förberett NÅGOT BÄTTRE FÖR OSS" berör det viktigaste vad gäller Guds frid; Nämligen att vi har vår eviga tillvaro hemma i Himlen, hos Jesus…Jesus sade ”I världen får ni lida, men var frimodiga: Jag har övervunnit världen”. Vad menade Jesus med det? Paulus förklarar detta väl i Rom.8:18: ”Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den Härlighet som ska uppenbaras och bli vår”…Kära vänner, Jesus gav oss en Biljett ut ur denna värld. Genom sitt verk på Korset frälste Han oss till det eviga och Härlighetsfyllda livet i Himlen. Såsom Bibeln säger ”Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom är vi friköpta och har förlåtelse för våra synder”…Det finns ett talesätt, nämligen ungefär såhär: ”Det enda himmel ofrälsta får uppleva är på jorden i sina jordeliv, och det enda helvete frälsta ibland måste genomlida är också på jorden, i sina jordeliv”…
Jordelivet är en millisekund i evighetens ljusår av oändlig tid. Och ur Guds perspektiv så är det Viktigaste var du och jag tillbringar vår evighet, hemma hos Jesus i Himlen eller i evig förtappelse. Jesus har övervunnit världen och räddat oss Hem till sig, till evigt liv i Himlen. Detta faktum ger oss frid och förtröstan, hopp och glädje mitt i det korta jordelivets lidanden, hur svåra och avgrundsdjupa de än må vara. Detta är det allra viktigaste ur Guds perspektiv, och borde vara detsamma för oss...Det eviga livet hemma hos Jesus i Himlen är den absoluta grunden för vår frid, oavsett vad som händer i våra superkorta jordeliv. Jag avslutar med två underbara Bibelställen:
2 Kor.4:16-18: ”Därför ger vi inte upp. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. Vår nöd, som är kortvarig och väger lätt, bereder åt oss en väldig och överväldigande härlighet som väger tungt och varar för evigt. Vi riktar inte blicken mot det synliga, utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt”…
Luk.8:22-25: ”En dag steg Jesus i en båt tillsammans med sina lärjungar, och han sade till dem: "Vi far över till andra sidan sjön." De lade ut, och medan de seglade somnade han. Då kom en stormvind ner över sjön, och båten tog in så mycket vatten att den höll på att fyllas och de var i fara. De kom fram och väckte honom och sade: "Mästare, Mästare, vi går under!" Han vaknade och talade strängt till vinden och vågorna, och de lade sig och det blev stilla. Sedan frågade han dem: "Var är er tro?" Förskräckta och förundrade sade de till varandra: "Vem är han? Till och med vindarna och vattnet befaller han, och de lyder honom!”…
Kommentera